I Västmanland och Skåne har man i flera decennier arbetat med strukturerad svarsskrivning inom klinisk fysiologi. Detta har underlättat både för den som skriver utlåtandet och för den remitterande läkaren som tar emot svaret. Under de senaste åren har bägge regionerna övergått till ett så kallat ”PACS-drivet” svarsflöde och börjat jobba med ett nytt verktyg för att bygga strukturerade svarsmallar, Sectra Forms. Förändringen har öppnat upp för nya möjligheter till effektivare och mer likriktad svarsskrivning, men också till en förbättrad rapportering och service till klinikerna. Men varför är det angeläget med strukturerade svar inom just klinisk fysiologi? För vilka undersökningar och metoder passar svarsmallar bäst? Och hur ser visionerna för framtiden ut? Vi tog ett samtal med de ansvariga för införandet i respektive region och bad dem dela med sig av sina erfarenheter och tankar.
Det finns många fördelar med att jobba med strukturerade svar: du får ökad patientsäkerhet med automatisk överföring av data i stället för manuell inmatning, du får beslutsstödet, bättre läsbarhet och igenkänning hos remittenterna, och en helt annan effektivitet – det går väldigt snabbt att med hjälp av logik generera automatiskt formulerade svarsförslag.
Med strukturerade svar bistår vi remittenterna att snabbt hitta den information och de värden de är ute efter. Det blir ju en standardisering oavsett vem som skriver svaret – man följer mallen och skriver sitt svar efter samma ordning och struktur. Det gör att svaren för varje undersökningstyp blir mer likriktade, men det gör det också lättare för den som skriver svaret att komma ihåg och överväga alla aspekter man ska inkludera, det blir lite som en checklista.
Klinisk fysiologi, eller klinfys som det också kallas, är på många sjukhus en mångfacetterad verksamhet med relativt ”vildvuxna” arbetsflöden. Det är en medicinsk specialitet inriktad på funktionsdiagnostik, det vill säga utredning av funktionen i olika organsystem, främst hjärta, blodkärl, lungor och njurar. Med hjälp av en lång rad funktionsundersökningar analyserar och väger man samman information från bland annat långtids-EKG, tryck-/flödesmätningar och bildgivande metoder som ultraljud och nuklearmedicin.
Jonas Selmeryd på Västmanlands sjukhus Västerås
Jonas Selmeryd är läkare och verksamhetschef på fysiologkliniken på Västmanlands sjukhus i Västerås. Region Västmanland är kund till Sectra sedan ett par decennier och Sectras PACS, RIS och multimediaarkiv (VNA) används inte bara på fysiologkliniken, utan även regionsövergripande på bland annat röntgen- och mammografiavdelningen. I Västerås är fysiologkliniken uppdelad på fem sektioner; neurofysiologi, nuklearmedicin, allmänfysiologi, kärldiagnostik och hjärtultraljud. Men så ser det inte ut på alla sjukhus. ”Det skiljer sig mycket mellan fysiologiska kliniker i landet”, inleder Jonas. ”I exempelvis Lund ser det helt annorlunda ut, där är det mycket fokus på nuklearmedicin medan ekokardiografi – vilket dominerar vår dag – ligger på kardiologen i stället. Det ser väldigt olika ut och är generellt sett inte lika homogent som röntgen.”
”Klinfys kompletterar röntgen – mycket överlappar: vi tittar väldigt mycket på bilder, precis som radiologen”, fortsätter han. ”Radiologen har fokus på morfologi och anatomi, medan vi har fokus på dynamiska förlopp och funktion i olika organsystem. Vi tittar inte bara på bilder, utan det är även andra storheter som tryck, volym, flöde, elektricitet vid sidan av rena bildrepresentationer. För att ge ett konkret exempel: radiologen tittar på njuren – finns det tumör där eller inte? Vi tittar på njuren efter hur den fungerar, hur bra är den på att eliminera gifter från blodet, fungerar den oavsett om det finns en tumör eller inte? Vi tittar helt enkelt på lite olika saker och är komplementära diagnostiska verksamheter.”
Annika Öhrn på Västmanlands sjukhus Västerås
Något som också skiljer sig åt från röntgen är att det inte endast är läkare som skriver utlåtanden på undersökningarna, utan det gör även biomedicinska analytiker (BMA). Det berättar Annika Öhrn, BMA på Västmanlands sjukhus i Västerås. ”Jag har märkt i administratörsarbetet när vi har tittat på svarsflöden att det skiljer sig ganska mycket mellan våra behov och röntgens. På klinfys utför vi BMA undersökningar, men i ganska stor utsträckning skriver vi också svar. Jämfört med ett ”vanligt” radiologiskt flöde så skiljer sig biten mellan undersökning och svar på klinfys ganska mycket, men däremot är det som sker innan undersökningen samma flöde, med remiss, bokning och så vidare.”
Funktionsmedicin blir ofta komplext. ”Ska du beskriva hjärtats funktion har du fyra olika hålrum med olika funktion, fyra klaffar som kan fungera på olika sätt, och det är olika tryck och flöden – det blir många olika parametrar att titta på”, förklarar Jonas. ”Om man lägger på den tolkande läkaren eller BMA att författa ett svar helt i fritext kan det bli väldigt olika och ganska svårt att läsa; man framhåller olika saker och har olika disposition. För den remitterande läkaren är det viktigt att få en struktur i det där och då är strukturerade svarsmallar ett väldigt bra redskap. Då kan man samla detaljerna under vissa rubriker och så kan man ha en kärnfull och allmänt hållen bedömning som vänder sig till alla. Just att det är mycket information som ska in och att det är hög komplexitet från funktion gör att strukturerade svar är väldigt viktigt inom vår verksamhet.”
Kristian Valind på Skånes universitetssjukhus
Detta är något som Kristian Valind, klinisk fysiolog på Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö, skriver under på. Även Region Skåne är kund till Sectra sedan många år och Sectras PACS, RIS och VNA används regionsövergripande på många diagnostiska avdelningar. ”Jämfört med röntgen rapporterar vi ett stort antal mätvärden i våra svar. För exempelvis spirometri tror jag det ligger med runt 30–40 viktiga numeriska värden som en del av svaret – det är ju helt orimligt att sitta och diktera in det, så det behövs ett annat sätt att göra det på.”
”Med strukturerade svar bistår vi remittenterna att snabbt hitta den information och de värden de är ute efter”, fortsätter Kristian. ”Det blir ju en standardisering oavsett vem som skriver svaret – man följer mallen och skriver sitt svar efter samma ordning och struktur. Det gör att svaren för varje undersökningstyp blir mer likriktade, men det gör det också lättare för den som skriver svaret att komma ihåg och överväga alla aspekter man ska inkludera, det blir lite som en checklista.”
Jonas och Annika beskriver vidare att det dessutom finns en kultur att använda individspecifika referensvärden inom många kliniska fysiologiska metoder, vilket ytterligare spär på komplexiteten. ”Det går inte säga att ett värde på fyra är onormalt och ett värde på tre är normalt för en given undersökning, utan det beror helt på vilken patient vi har framför oss – det beror på kön, ålder, kroppsstorlek och annat. Att ha ett datorstöd med normalvärden inbyggt i svarsmallarna hjälper oss att tolka, det underlättar arbetet väldigt mycket. Svarsmallarna fyller både en funktion för att avgöra vad som är normalt och inte normalt, att få en struktur i svaren och att ha som beslutsstöd – alla de tre komponenterna ser vi som värdefulla med de strukturerade svaren.”
”För att summera finns det många fördelar med att jobba med strukturerade svar”, säger Jonas. ”Du får ökad patientsäkerhet med automatisk överföring av data i stället för manuell inmatning, du får beslutsstödet, bättre läsbarhet och igenkänning hos remittenterna, och en helt annan effektivitet – det går väldigt snabbt att med hjälp av logik generera automatiskt formulerade svarsförslag.”
Med det nya mallverktyget har det blivit bättre och enklare, men framför allt känner man sig mycket säkrare.
Det blir ett mycket enklare flöde och det är en stor vinst för oss läkare jämfört med tidigare.
Klinfys-verksamheterna i såväl Skåne som Västmanland har rapporterat på det här sättet länge, i gott och väl över 20 år. Under 2019 påbörjade de båda regionerna dock en stegvis övergång från ett RIS-drivet till ett PACS-drivet svarsflöde*, vilket skulle innebära förändringar i arbetsflödet för svarsskrivningen. I samband med detta inleddes också arbetet med ett nytt, molnbaserat verktyg för att bygga strukturerade svarsmallar, Sectra Forms. I det tidigare RIS-drivna svarsflödet användes ett lokalt framtaget plugin som gjorde uthopp från Sectra RIS till Microsoft Word, och med hjälp av makrofunktionalitet byggdes där svarsmallar som sparades som RTF-dokument och överfördes till RIS. Den gamla lösningen, som de själva stod för driften av, hade helt klart sina brister och det beslutades att denna skulle avvecklas och ersättas.
”Underhållet av Wordmallarna var tidigare både sporadiskt och bristfälligt”, minns Kristian, som varit projektledare för införandet av det nya svarsflödet i Skåne. ”Det var en invecklad process varje gång vi skulle uppdatera minsta lilla, vi var beroende av att vissa personer på medicinteknisk IT var i tjänst och det var större risk att vi råkade ändra något som inte blev som vi hade tänkt oss. Till slut var det mycket som var lagrat mall i mall i mall, vilket gjorde det hela svårkontrollerat. Med det nya mallverktyget från Sectra har det blivit bättre och enklare, men framför allt känner man sig mycket säkrare.”
Jonas och Annika instämmer i bilden som Kristian skildrar. ”Våra mallar är mer levande nu än tidigare, för det pågår ett ständigt förbättringsarbete med dem. Det är ett mycket smidigare flöde att göra justeringar efter att synpunkter kommer in. Det var som regel krångligare tidigare och mycket felsökning krävdes efter justeringarna.”
Det har dock varit ett omfattande arbete för dem att gå över till det PACS-drivna flödet* och göra en ordentlig revision av alla sina svarsmallar. Jonas och Annika beskriver att de har försökt optimera och förbättra allt, vilket såklart har tagit mycket tid i anspråk, men att det har varit värt det och givit dem många nya möjligheter.
”Det har resulterat i mindre justeringar i det som når remittenterna, de verkar inte ha märkt så stor skillnad i själva svaret”, säger Jonas. ”Men för oss på klinfys är det annorlunda nu och egentligen bara till det bättre. Vi ser helt klart vinster med att ha gjort det här arbetet – det är ingen enorm skillnad i hur vi arbetar i dag mot tidigare, men de skillnader vi ser är positiva.”
Annika påpekar att de också har passat på att göra förbättringar i deras så kallade undersökningsformulär, som fyller en viktig funktion i svarsskrivningen. ”När vi gjorde om alla svarsmallar så märkte vi att vi även kan förbättra och optimera formulären, vi tog ett helhetsgrepp om hela processen när vi ändå höll på. Vi BMA samlar ofta in väldigt mycket mätvärden som måste rapporteras in till läkaren och där fyller undersökningsformulären en väldigt viktig funktion. Data vi fyller i där förs över direkt till svarsmallen och det är centralt att den integrationen fungerar väl.”
Exempel på ett undersökningsformulär som används i Västerås.
Jonas förklarar att ändringarna i deras arbetsflöden främst beror på uppgraderingen av deras Sectra-system och övergången till ett PACS-drivet flöde*, snarare än att de har nya strukturerade svarsmallar. En väsentlig skillnad som mallarna har medfört är att när en BMA nu skickar ett svar för granskning, kan läkarna enkelt ta vid precis där BMA slutade och fortsätta arbetet direkt i mallen – tidigare fick de en ren textmassa att editera. Detta sparar tid, menar han. ”Tycker vi att svaret ser bra ut så kan vi signera direkt. Tycker vi ändå att något måste justeras kan vi enkelt göra en ändring i våra förvalda alternativ eller något mätvärde i mallen, skapa ett nytt svar och spara det. Det blir ett mycket enklare flöde och det är en stor vinst för oss läkare jämfört med tidigare.”
Exempel på data överfört från undersökningsformulär till svarsmall.
Kristian påpekar att det såklart är lite blandade känslor bland personal på berörda avdelningar efter förändringarna som gjorts i Skåne. ”Vi har försökt samarbeta och ha likadana mallar i hela regionen, med så få avvikelser som möjligt. Min linje när vi har byggt mallar är att man måste vara överens inom varje metodgrupp, vi kommer inte bygga individuella svarsmallar. Den största utmaningen har varit att få till flöden som liknar hur vi har haft det tidigare, eller bättre. Man upplever en del som bättre och en del som sämre, men det är ju som alltid i en förändring – kanske det man saknar upplevs som extra viktigt. Men jag skulle ändå säga att förändringarna vi har gjort har tagits emot övervägande positivt av mina kollegor. I det stora perspektivet tycker jag redan att det fungerar väldigt bra, men det finns ju alltid tekniska småsaker som kan bli bättre eller går att justera.”
”En positiv effekt för oss av att ha tagit ett samlat grepp om hur våra svarsmallar är uppbyggda är att alla våra bilder nu ligger på samma ställe”, fortsätter han. ”Det finns nu möjlighet att skanna till Sectra PACS både som bild och dokument, vilket innebär att både de skisser vi använder i mallarna och de vi ritar på och skannar in ligger på samma ställe. Vi har annars valt att bygga upp svaren som förut för att skillnaden inte ska upplevas för stor. Det här är ju en viktig konsekvens av att vi gått över till PACS-drivet flöde* och vi ser ett stort värde att samla diagnostiska bilder från olika områden på samma ställe. Det är ju inte så sällan som jag exempelvis skriver på en PET-CT att jag vill ta upp en ekokardiografi och jämföra och titta på något specifikt i hjärtat, och om jag då måste öppna ett helt annat system för att hitta de bilderna blir tröskeln mycket högre.”
Kristian beskriver att de också använder strukturerade data för att med ett klick skapa grafer över utveckling över tid, som sparas som en bild och blir en del av svaret utan att behöva mata in allt manuellt, något som är särskilt fördelaktigt vid uppföljning av återkommande patienter.
Exempel från Region Skåne på hur strukturerat data används för att automatiskt skapa grafer över utveckling över tid.
Ju mer komplext det blir, ju mer beräkningar som behövs och ju mer individspecifika överväganden som måste göras där du behöver det här med normalvärden och så – där blir nyttan med svarsmallarna i Sectra Forms större.
På frågan om vilka undersökningar och metoder strukturerade svar och svarsmallar passar bäst för svarar Kristian att det passar väldigt bra för exempelvis kärlultraljudsundersökningar. ”De svaren består av en tabell där man skriver in sina mätvärden, flödeshastigheter och stenosgrader, en skiss där man ritar det undersökta kärlträdet och ritar in stenoser och sedan en ganska kort bedömningsdel, men där tabell och skiss är en stor del av informationen i svaret. De kan vi inte göra utan strukturerad rapportering. För PET-CT, å andra sidan, använder vi oss av en standardtextmall i Sectra Reporting för att få en bra struktur och uppbyggnad av de olika delarna, men där är det ju ändå fritext.”
”För vissa undersökningstyper har vi en kombination av svarsmall i Sectra Reporting och i Sectra Forms, vilket upplevs lite tungrott”, förklarar Kristian och fortsätter. ”Vi är fortfarande i ett tidigt skede i den här omställningen och jag ser förbättringspotential både i våra egna mallar och i Sectras verktyg för att få det ännu bättre och smidigare. Där har vi ett väldigt bra och nära samarbete med Sectras utvecklare och jag hyser gott hopp om att vi kommer att vidareutveckla den här lösningen på ett bra sätt tillsammans.”
Exempel på kombination av textmall och Sectra Forms-svarsmall i Region Skåne.
”Jag skulle säga att svarsmallarna i Sectra Forms passar för precis allt – du kan skapa extremt komplexa mallar och extremt enkla mallar”, svarar Jonas när vi ställer samma fråga till honom. ”Däremot blir arbetsinsatsen att skapa en väldigt enkel mall kanske lite för stor i förhållande till vad du får. Men ju mer komplext det blir, ju mer beräkningar som behövs och ju mer individspecifika överväganden som måste göras där du behöver det här med normalvärden. Där blir nyttan med svarsmallarna i Sectra Forms större.”
Just skapandet av nya mallar och underhåll av de mallar som tas fram är fortsatt en utmaning som både Jonas och Kristian ser, även om det har blivit enklare – och roligare – med det nya verktyget.
”Den första mallen lät vi Sectra bygga i en dialog där vi beskrev våra krav, och då fick vi något som fungerade hyfsat”, beskriver Jonas, som ansvarar för att bygga mallarna för Region Västmanland. ”Men det första vi gjorde var att bygga om den. Vi utnyttjade det som fanns och anpassade den för att passa vår verksamhet bättre. Sectra kommer ju aldrig kunna bygga mallar som alla kommer att tycka om. Det är en enorm fördel att den som bygger mallarna sitter i och förstår verksamheten.”
”Det var en Inlärningströskel att lära sig detta och det tog mycket tid att utveckla de första två mallarna. Men sedan har jag kunnat dra nytta av dessa och det har blivit allt lättare att bygga nya mallar med gamla kunskaper och kodsnuttar. Det har tagit mycket tid i anspråk, men eftersom det har varit väldigt roligt har det inte varit en utmaning på det sättet. Även kommunikationen och samarbetet med Sectra har fungerat bra under resans gång; det har varit otroligt bra folk att ha att göra med”, säger Jonas och fortsätter.
”Just nu är det jag och en till på kliniken som bygger och underhåller mallarna, och tanken är att vi ska hålla det så för att ha lite säkerhet. När dessa mallar väl är framtagna är de väldigt stabila. Skulle vi båda med kort varsel i värsta fall försvinna går det att fortsätta jobba vidare med mallarna, så det är ju inte verksamhetskritiskt. Det är en lägre tröskel för någon att lära sig att underhålla mallarna jämfört med att bygga helt nya.” Jonas beskriver vidare att de för en aktiv dialog internt kring mallarna, men erkänner att det finns en viss enväldighet i besluten kring hur mallarna utformas.
Svarsmallarna byggs i Sectra Forms med hjälp av förenklad YAML i stället för HTML. JavaScript används för att ge liv och funktioner åt mallarna.
I Region Skåne är de beroende av Kristian för skapandet och underhållet av de nya svarsmallarna, något de jobbar på att förändra. ”Jag håller på att lära upp en av våra systemadministratörer, så att behovet av mig skall bli mindre”, berättar han. ”Det är ingen svår programmering, det är att skriva JavaScript och YAML-specifikationer. Men har man aldrig gjort något sådant tidigare kan det såklart vara en tröskel.”
Även Kristian trycker på vikten av att ha någon som förstår verksamheten och arbetet som utförs där som ansvarig för skapandet och underhållet av svarsmallarna. ”Det kan vara svårt att bygga mallar helt utan insyn i verksamheten och medicinska sakkunskaper. En ytterligare fördel med att vi själva hanterar mallarna är att jag inom några få minuter kan rätta till saker som blivit fel, vi behöver inte involvera och vänta på exempelvis Sectra eller annan extern part.”
När de blickar framåt ser de alla tre ett stort värde av att kunna dela och utbyta erfarenheter, idéer och tankar kring svarsmallar och -flöden med andra regioner och sjukhus i Skandinavien – även detta via Sectra Forms-verktyget och en kundportal som Sectra tillhandahåller.
Jonas menar att mallarna de tar fram kan användas som inspiration och riktmärke av andra, men att de måste anpassas till varje enskild verksamhet. ”Det går att nyttja vårt tänk kring en viss metod. Och vi vill ju att fler klinfys-verksamheter ska använda sig av detta, ju fler som kör på samma sätt desto bättre. Vi kan lära av och inspireras av varandra, och vi lägger grunden till att jobba med exempelvis nationella register i framtiden.”
”Det kan verkligen bli fortsättningen”, instämmer Kristian och menar att ett gemensamt forum där man kan dela mallar och som tillåter diskussion kring dessa skulle kunna vara mycket effektivt.
”Jag tror även att det skulle underlätta med nationellt framtagna Sectra Forms-mallar, men det bör vara inom SFKF (Svensk Förening för Klinisk Fysiologi) och SFNM (Svensk Förening för Nuklearmedicin) som frågan om nationella mallar drivs,” fortsätter han. ”Dessa specialistföreningar samlar representanter från olika verksamheter i hela landet och det skulle få en annan legitimitet om det kommer från dem än om det skulle vara en enskild klinik eller Sectra som driver frågan. Utmaningen ligger i att man har lokala skillnader i arbetsflödet, så det kommer ändå att vara lokala variationer även om man använder sig av en nationell mall som utgångspunkt.”
När det gäller nationellt framtagna mallar är Jonas skeptisk till en central styrning just på grund av de varierande lokala rutinerna, arbetssätten och viljorna. ”Jag tycker våra mallar är bra nog att bli nationella, men det är nog inte alla som håller med om det”, säger Jonas och skrattar. ”Det vi håller på med är ju sådant som är under konstant utveckling – hur snabb är man egentligen på bollen? Man ligger i olika fas, man gör olika bedömningar av vad som är värdefullt. Det finns säkert en liten kärna som man skulle kunna enas kring, men jag tror tyvärr det är för statiskt. Det här är så pass nytt, men det kanske är startskottet för nationella mallar, i alla fall på skelettnivå? Däremot om man nu får till ett slags nationellt forum där man kan se hur andra har tänkt och löst sådana här saker, finns det nog nya förutsättningar för att hitta någon form av nationell standard. Och särskilt om det kommer en – vilket är väldigt tidiga tankar – nationell databas för exempelvis eko-undersökningar, då blir det ännu starkare incitament för en central lösning.”
”Jag tänker att det borde kunna finnas ett slags basutbud som alla är intresserade av till varje undersökningstyp, och så skulle man ju kunna bygga vidare på det”, flikar Annika in.
Om vi backar tillbaka till de respektive verksamheterna i Västmanland och Skåne så arbetar de nu båda med att ta nästa steg och vidareutveckla lösningen, både internt och i samarbete med Sectra, för att få till en allt smidigare svarsmiljö och färre klick. De ser också över hur rapportering till kvalitetsregister och forskning kan gynnas av den alltmer strukturerade svarsskrivningen.
”Vi har ingenting på plats i dag för att rapportera mot kvalitetsregister”, berättar Kristian. ”Jag vet att på röntgen för MR-prostata går svaren direkt till kvalitetsregistret och det finns ett tydligt önskemål inom behandlingen av prostatacancer att det skall standardiseras och rapporteras in även på PET-CT. Att vi får mätvärden sparade på ett standardiserat sätt ger också fina möjligheter till forskning, en tanke som vi inte gjort så mycket med ännu.”
”Det vi själva ska utveckla är mer automatiska jämförelser med äldre data, diagram på utveckling över tid är sådant vi inte riktigt haft möjlighet till tidigare. Det har vi möjlighet till nu, men inte riktigt hunnit påbörjat ännu”, säger Kristian avslutningsvis.
Jonas ser möjligheter framåt att använda strukturerat data på ett bättre sätt, då de i dag saknar ett bra verktyg för att komma åt och analysera all data som finns samlat. Han ser det som nästa steg att utforska och analysera standardiserade vårdförlopp, patienters framsteg, väntetider och trender – det finns en stor potential för att dra nytta av dessa insikter. ”Vad gäller själva mallarna så är jag väldigt nöjd just nu, jag har inga stora önskemål om förändringar. Det fungerar så otroligt bra just nu, så jag vill helst inte ha några förändringar,” säger Jonas och avslutar med ett skratt.
* I den pågående moderniseringen av Sectra RIS är en viktig del att arbetsytorna i RIS/PACS går ihop och nås från Sectras diagnostiska applikation, IDS7. Det första stora steget i moderniseringen var att arbetsflödet för att utföra undersökningar samt prioritera, granska och besvara dem flyttades från RIS-klienten till motsvarande arbetsytor i IDS7. Många klinfys-kliniker har tidigare inte alls arbetat i Sectra PACS, utan helt från RIS och andra lokala lösningar. Övergången till PACS-baserat arbetsflöde har inneburit en relativt stor förändring, men därmed även öppnat för utökade möjligheter – förutom Sectra Forms – som är tillgängliga från PACS, exempelvis att lagra allt undersökningsmaterial. Det ger en ökad möjlighet för såväl den egna verksamheten som klinikern, som då kan hitta material från klinfys-undersökningar på samma ställe som röntgenundersökningar. Att hålla samman patientens historik på samma plats bidrar även till en ökad patientsäkerhet.
Sectra Forms är ett molnbaserat verktyg för att kunna bygga strukturerade rapporter och för att arbeta med rapportdatakällor. I en utvecklingsmiljö bygger du med hjälp av fördefinierade komponenter upp din rapporteringsmall – allt från enkla formulär till avancerade dynamiska mallar med uträkningar och data från externa källor. Mallarna designas med hjälp av förenklad YAML i stället för HTML, och JavaScript används för att ge liv och funktioner åt formulären.
Genom att arbeta med mallar via Sectra Forms får man dessutom stöd för att dela material med andra, hantera versioner samt lagra källdefinitionerna för respektive mall. Vidare finns även stöd för att upprätthålla ett register över vilka mallar som exporterats för kliniskt bruk. Sectra Forms har också stöd för att bygga generiska datakällor för att förifylla formulär med information, inte bara från Sectra PACS, utan från egna datakällor som exempelvis filer på disk eller en databas.
Region Skåne har drygt 1,4 miljoner invånare och sjukhus på tio orter; här finns såväl universitetssjukhus och akutsjukhus som närsjukhus med olika typer av vård och specialiteter. Regionen har haft Sectra som leverantör för röntgen, mammografi och klinisk fysiologi sedan tidigt 2000-tal och för digital patologi sedan 2019.
I Region Västmanland ingår sjukhusen i Västerås, Köping, Sala och Fagersta samt ett antal vårdcentraler som tillsammans ansvarar för vården av regionens cirka 280 000 invånare. Regionen har haft Sectra som leverantör för röntgen, mammografi och klinisk fysiologi sedan tidigt 2000-tal och för digital patologi sedan 2021.
