Det manuella CardioDay-flödet
Gustav Alvfeldt, teknikchef för verksamhetsområde Bilddiagnostik och förvaltningsledare för förvaltningsobjektet Bild och Funktion, Södersjukhuset.
Det var här, i överföringen och lagringen av viktiga undersökningsrapporter, man identifierade en möjlighet till förbättring och effektivisering, vilket lade grunden för det kommande pilotprojektet med Sectra Upload & Store Auto för långtids-EKG. ”För några år sedan, innan varken jag eller Lotta arbetade här, gjorde den centrala IT-avdelningen så kallade digi-ronder”, berättar Gustav. ”De gick runt på alla verksamheter på sjukhuset och frågade personalen vad de skulle vilja förbättra eller få bort relaterat till IT-miljön. Det var ett starkt fokus på manuella moment. När jag tillträdde fick jag ta del av resultatet av den här digi-ronden och jag ordnade ett uppföljande möte med företrädare på Fysiologen och våra verksamhetsutvecklare. De pekade på flera saker de skulle vilja göra och hanteringen av CardioDay-rapporter var en sådan.”
”Det är främst vid långtids-EKG som vi använder mjukvaran CardioDay”, förklarar Lotta. Med långtids-EKG mäts hjärtats rytm under flera dygn för att kunna fånga arytmier som inte är konstanta. Undersökningen används bland annat vid utredning av hjärtklappning, yrsel eller svimning. ”Vi gör ungefär 1 500 långtids-EKG per år här på Sös”, fortsätter hon. ”Patienten kommer till avdelningen för påkoppling och avkoppling av engångselektroder som fästs på överkroppen, något som en biomedicinsk analytiker, BMA, tar hand om. Dessa elektroder kopplas till en liten bärbar enhet som registrerar all elektrisk aktivitet i hjärtat kontinuerligt i patientens vanliga miljö. När patienten har återlämnat utrustningen bearbetas data och förs över av en BMA till CardioDay, där läkaren bearbetar vidare och analyserar registreringen innan utlåtandet skrivs och skickas till den remitterande läkaren. Sedan var det någon som behövde lagra det här i vårt PACS.”
Lotta Lundbäck, objektspecialist RIS/PACS och förvaltningsproduktledare för Fysiologiska kliniken, Södersjukhuset.
”Filerna behöver vara i DICOM-format för att kunna lagras i PACS och i fys-världen så är inte allting DICOM-ifierat som i röntgenvärlden”, beskriver Lotta vidare. ”Tidigare hade vi en mjukvara som heter DICOM Print, en speciallösning där vi hade en sekreterare från den administrativa servicen som satt några dagar i veckan. Sekreteraren gick in i CardioDay där det fanns en arbetslista och hon skapade en PDF-fil från den listan. Sedan var hon tvungen att följa flera steg för att överföra den här PDF-filen till DICOM Print som låg på en egen dator – det fanns bara en dator med det här programmet installerat. Vid den arbetsstationen var hon sedan tvungen att följa instruktioner i DICOM Print för att filen skulle överföras till PACS. För att kunna överföra till PACS var hon dock först tvungen att skapa en bokning i RIS – hon var till och med tvungen att skapa det på en egen modalitet och sedan överföra till RIS – gå in i PACS, ändra undersökningsdatum, osv. Det var alltså väldigt många manuella steg för att kunna skapa och lagra en rapport. En tredygnsundersökning tog sju till tio minuter att föra över, vilket gjorde att sekreteraren satt ett par timmar per gång, ett par dagar i veckan, för att bara föra över rapporter till PACS. Dessutom krånglade DICOM Print-lösningen ofta så vi hade väldiga problem med det.”
”CardioDay har så pass liten korttidslagring”, kompletterar Gustav, ”så när DICOM Print-lösningen inte fungerade kunde det i värsta fall bli så att verksamheten fick lagra EKG-rapporterna på externa media och bunkra upp, för att kunna trycka på och exportera in massor på en gång senare. Fysiologen hade i princip alltid tillgång till rapporterna, men det finns ju en remittent som också vill kunna ta del av värdena som den här utrustningen genererar och rapporten kommer inte till dem om den ligger i limbo i systemet för att vi inte kan arkivera.”