Stora tidsbesparingar och på sikt minskad överdiagnostik
Efter avslutad pilot har en utvärdering gjorts bland alla som varit delaktiga i testet, något som arbetsgruppen nu arbetar med att sammanställa och förbereda för publicering.
”Vi har fått mycket positiv respons från de tio radiologkollegorna som ingått i pilotprojektet”, avslöjar Erik. ”Alla anser att de sparat tid med det strukturerade arbetssättet; i snitt fem till sju minuter per fall, vilket är helt enormt. Säg att det tar femton minuter att granska ett prostatafall. Kan man då spara fem minuter per fall så kan vi frigöra väldigt mycket radiologitid varje år.”
Erik förtydligar att denna tidsbesparing enbart har med användandet av diagnostikmallen att göra, inte den återkopplingsloop de nu också har. Den visar sig också bidra positivt i många led.
”För första gången får varje radiolog en återkoppling på sitt arbete och sin prestation och kan därmed kalibrera sig och bli en kliniskt bättre radiolog över tid. Det är den stora vinsten. Kan vi minska överdiagnostiken så sparar vi i alla led, även ekonomiskt. Men det viktigaste är att vi minskar patientlidande – inga prover, behandlingar och kontroller i onödan, vilket minskar både fysiskt och psykiskt lidande. Som exempel får i storleksordningen en procent av alla som tar biopsier sepsis, vilket är otroligt allvarligt och kräver tung behandling. Färre onödiga biopsier minskar både patientlidande och risk för komplikationer.”
Erik berättar också att alla tillfrågade i utvärderingen även vad gäller den automatiska återkopplingen svarar med högsta poäng och kommentarer som ”fantastiskt bra”, ”stort mervärde”, ”oerhört värdefullt i alla sammanhang” och ”enda sättet att bli bättre på”. Att hålla ihop informationen i ett och samma system innebär att det blir mindre svårtillgängligt och tar mycket mindre tid för varje radiolog – fler kan utvecklas och bli bättre i sin diagnostiska förmåga.
”Lite övriga spaningar från vårt håll”, flikar Johan in, ”är att svarsmallarna hjälper till att strukturera upp själva registreringen av data, både för journalföringen och för registreringen till kvalitetsregister. Bara att ha själva mallen hjälper läkarna oerhört mycket, men att också ha med den automatiska registreringen till kvalitetsregistret har visat sig oerhört värdefullt – både i att förenkla och spara tid, men också att säkerställa att det blir rätt information som matas in. Det ser vi som en stor vinst. Det blir en påtagligt minskad administrativ belastning, och genom att använda mallarna visade pilottestet att man med bara några knapptryckningar kan analysera den diagnostiska precisionen och följsamheten till det nationella vårdprogrammet, något som tidigare varit tidsödande och mycket svårt.”
”För oss radiologer ser vi det verkligen som en ’win–win’-situation med strukturerad granskning, data till kvalitetsregistret och individualiserad feedback i en ’one-stop shop’”, kompletterar Erik.
Perspektiv från urologen och patologen
Även urologen och patologen har, som tidigare nämnts, varit delaktiga i pilotprojektet. Vi passar på att också prata med Christian Torbrand och Viktoria Gaspar, som är överläkare inom urologi respektive patologi på Helsingborgs lasarett. Vad förändrades i deras respektive flöden i detta pilotprojekt?
”Precis som för radiologerna var det väldigt lite skillnad för oss patologer, då vi redan hade arbetat på det här sättet i ett par år när piloten startade”, berättar Viktoria. ”Skillnaden i piloten var att urologerna också skulle lägga in sin del i INCA, där de markerar ut var de tar biopsierna och detta visas även i vår patologisvarsmall. Våra sekreterare lägger in längderna på biopsierna och patologen skriver in utlåtandet i mallen i INCA. Därefter kopierar patologen över utlåtandet till vårt laboratorieinformationssystem (LIS). Tidigare har sekreterarna även fått fylla i var biopsierna är tagna och eftersom den biten nu överförs direkt sparar de tid och risken för feltolkning av biopsilokal förhindras. De som behövt ändra sitt arbetssätt mest är de på urologen.”
Christian beskriver att de på urologen i Helsingborg varit lite bortskämda i och med att radiologerna har jobbat med den strukturerade mallen i ett par år. ”Innan dess var svaren ostrukturerade och svårtolkade – alla skrev helt olika fritextsvar och vi fick anstränga oss för att tolka var förändringarna satt och vilken dignitet de hade. Nu är svaren i stället helt strukturerade och det hjälper oss väldigt mycket, både i diagnostiken, i hur vi ska rikta våra vävnadsprover och i behandlingen. Det som har tillkommit för vår del i piloten är att vi fyller i var vi tar biopsierna, strukturerat. Det har varit lite vilda västern tidigare och upp till varje urolog att fylla i på sitt sätt för hand, men nu kan man bara fylla i på ett sätt och det tycker jag är väldigt positivt. Vi fyller i biopsimallen i INCA, som i sin tur genererar en PAD-remiss som också är standardiserad – man måste numer fylla i mallen för att generera remissen.”
Att införa nya arbetssätt och moment i en mottagningsverksamhet kommer ofta med lite gnissel i början, påpekar Christian, men förtydligar att de allra flesta på urologen ändå har upplevt denna förändring som positiv. Det är mer strukturerat och lättolkat nu – mindre utrymme att göra feltolkningar och lättare att planera behandlingen.
”Jag tror att det tar några minuter extra för oss att fylla i mallen, men vi behöver å andra sidan inte längre fylla i PAD-remissen för hand”, fortsätter han. ”Dessutom, i och med att svaret blir strukturerat, slipper vår registreringsansvariga sjuksköterska att efterregistrera 75 % av det hon gjorde tidigare, så där har vi en stor vinst.”
Viktoria, som också är delaktig i den nationella arbetsgruppen, ser positivt på att radiologerna nu direkt och per automatik får återkoppling på sin MR-bedömning i och med att patologisvaret blivit tillgängligt. ”Det är klart att det är jättebra att de får det, både för egen utveckling vad gäller diagnostik av MR och ur ett patientperspektiv. Om radiologen tror sig finna en cancer men det visar sig vara inflammation, så tar de lärdom av det. Tidigare har de aktivt fått söka fram informationen, men kommer man inte åt den direkt så blir det ju omständligt och tidskrävande.”
”Den här sammanfattande bilden vi nu har av de tre olika disciplinerna är väldigt värdefull att använda under en multidisciplinär konferens för att snabbt kunna få en samlad överblicksbild”, fortsätter Viktoria och beskriver att det endast gäller prostatafall än så länge. ”Tanken är att vi ska jobba för att ha nationella strukturerade svarsmallar för alla de stora organområdena och diagnoserna, för att det ska bli samstämmigt och enhetligt, att svaren ska se likadana ut för att underlätta för såväl mottagaren av utlåtandet men också för registreringen.”
Hon avslutar med att ge ett råd till andra sjukhus som ska göra samma resa. ”När man ska introducera detta arbetssätt på en radiologiavdelning så är det ett ypperligt tillfälle att samla alla tre disciplinerna till ett informationsmöte, så att även urologerna och patologerna får se hela konceptet och kan börja fundera på hur de skulle kunna börja arbeta på samma sätt. Då jobbar man lite mot samma mål och får en bättre samhörighet mellan klinikerna. Jag tror också att det bidrar till en ökad förståelse för att en något ökad arbetsinsats för egen del kan ge stor fördel hos den andra parten, att det blir lättare för dem att göra någonting och att vi i gengäld får något värdefullt tillbaka.”
Från vänster: Viktoria Gaspar, Erik Thimansson, Christian Torbrand. Foto: Region Skåne.